English
English

Större trygghet i tillgänglighetsfrågor

Hur skapar man en gemensam förståelse för tillgänglighet när olika roller möter frågan på olika sätt? Fritidsförvaltningen i Malmö stad valde att kompetensutveckla medarbetare från flera delar av verksamheten. Resultatet blev större trygghet i bedömningarna och kunskap som idag används i det dagliga arbetet.

Publicerad:

Medarbetare från Fritidsförvaltningen i Malmö stad samlade under kursen i tillgänglighet.

Vilken nivå av tillgänglighet är rätt?

För Fritidsförvaltningen i Malmö stad handlade satsningen både om att stärka kunskapen om tillgänglighet och om att skapa en större samsyn mellan medarbetare från olika delar av verksamheten.

En viktig fråga var vilken ambitionsnivå man skulle ha i olika projekt. För att kunna göra välgrundade och genomförbara bedömningar behövde medarbetarna en bredare och mer praktiskt användbar kunskap.

”Vi trodde nog att vi skulle få facit. Det vi fick var förståelse.”
– Carola Lund, enhetschef på Lokalenheten inom Fritidsförvaltningen i Malmö stad.

Vad säger regelverket, vad behöver användaren och vad är möjligt att genomföra i praktiken? Utbildningen gav medarbetarna ett gemensamt språk för frågorna och bättre förutsättningar att diskutera vilka avvägningar som behöver göras.

Utbildning på hemmaplan

Fritidsförvaltningen sökte en utbildning som kunde ge den kunskapen utan att medarbetarna behövde gå längre akademiska utbildningar.

Newtons lokala närvaro i Malmö, tidigare goda erfarenheter och möjligheten att genomföra utbildningen i den egna miljön bidrog till valet.

En viktig del var också flexibiliteten. Innehållet kunde anpassas efter verksamhetens förutsättningar och deltagarnas olika roller och bakgrunder. Det gjorde det möjligt att utgå från de frågor och situationer som deltagarna faktiskt möter i sitt arbete.

Att se lokalerna med andra ögon

Under utbildningen varvades teori med dialog och praktiska övningar. Deltagarna fick bland annat prova rullstol, uppleva hur olika funktionsnedsättningar kan påverka användningen av en miljö och utvärdera de egna lokalerna ur olika användarperspektiv.

Det blev ett sätt att göra kunskapen konkret. Sådant som annars lätt kan stanna vid regler, mått och krav gick att uppleva och diskutera utifrån den egna verksamheten.

Dialog utifrån den egna vardagen

Dialogen var också en viktig del av upplägget. Utbildaren kunde fånga upp deltagarnas frågor och anpassa diskussionerna efter deras olika erfarenheter och kunskapsnivåer.

Det gav utrymme att resonera kring de situationer och avvägningar som deltagarna möter i praktiken. Även utbildningsmaterialet har fortsatt att fungera som stöd efter utbildningen.

Kunskapen följer med i arbetet

Efter utbildningen känner sig medarbetarna tryggare i sina bedömningar och tar ett större ansvar för tillgänglighetsfrågorna.

Kunskapen används idag i nya projekt, i utvecklingen av befintliga anläggningar och i dialogen med konsulter och sakkunniga.

Tillgänglighet har också fått en tydligare plats i verksamhetsplaneringen. Den gemensamma kunskapsgrunden har skapat bättre förutsättningar för att diskutera, planera och prioritera vilka insatser som behöver göras.

Ingen färdig lösning för alla situationer

Utbildningen gav alltså inte det facit som deltagarna kanske först hade väntat sig. I stället gav den något som visat sig minst lika viktigt: större förståelse för hur regelverk, bedömningar och praktiska lösningar behöver samspela.

Dela artikeln

Liknande