Det här behöver du veta om AI Act
AI Act påverkar fler yrkesroller än många tror. Även du som köper in kravställer testar eller förvaltar digitala tjänster behöver förstå hur AI får användas och vilket ansvar verksamheten har.
Publicerad:
AI används redan i kundservice, rekrytering, analys, systemutveckling och beslutsstöd. Tekniken kan effektivisera arbetet och skapa nya möjligheter, men den väcker också frågor.
Vem ansvarar när ett AI system påverkar ett beslut? Hur kontrolleras resultatet? Och när måste en användare få veta att den kommunicerar med en maskin?
Det är några av frågorna som EU:s AI Act ska hantera.
Vad är AI Act?
AI Act kallas också för AI-förordningen och är EU:s gemensamma regelverk för artificiell intelligens. Syftet är att AI ska kunna utvecklas och användas på ett säkert, ansvarsfullt och transparent sätt.
Reglerna gäller inte bara de företag som utvecklar AI-modeller och tekniska lösningar. Även organisationer som köper in, använder eller förvaltar AI-system kan omfattas.
Det innebär att AI Act är relevant för betydligt fler yrkesroller än systemutvecklare och jurister. Du kan också beröras om du arbetar med exempelvis kravanalys, projektledning, digitalisering, UX-systemförvaltning, testkvalitetssäkring eller verksamhetsutveckling.
AI Act gäller redan
AI Act trädde i kraft 2024 och reglerna har därefter börjat tillämpas stegvis.
Sedan februari 2025 ska organisationer som tillhandahåller eller använder AI efter bästa förmåga säkerställa att berörda medarbetare har tillräcklig AI-kompetens. Sedan den 2 augusti 2026 gäller huvuddelen av regelverket bland annat flera krav på transparens.
De mer omfattande kraven för vissa AI-system med hög risk börjar tillämpas senare. Det betyder däremot inte att verksamheter bör vänta med förberedelserna. Organisationer behöver redan nu förstå vilka AI-system de använder och vilket ansvar som följer med användningen.
Kraven beror på hur AI används
AI Act bygger på ett riskbaserat synsätt. Det innebär att kraven blir högre när ett AI-system kan få stor påverkan på människors rättigheter säkerhet eller möjligheter.
Ett spamfilter medför normalt minimal risk. En chattbot som möter kunder eller användare kan omfattas av transparenskrav eftersom personen ska förstå att den kommunicerar med en maskin.
AI som används för att bedöma arbetssökande kan däremot räknas som högriskanvändning. Ett felaktigt eller diskriminerande resultat kan få stora konsekvenser för den enskilde. Vissa användningsområden som skadlig manipulation och viss social poängsättning är förbjudna.
Det är alltså inte enbart tekniken som avgör vilka regler som gäller. Det är framför allt syftet användningsområdet och hur människor kan påverkas.
Du behöver inte utveckla AI för att beröras
Många verksamheter använder AI utan att själva ha utvecklat tekniken. Funktionerna kan finnas inbyggda i befintliga system för exempelvis kundservice, rekrytering, analys, dokumenthantering, test eller administration.
Det kan skapa en falsk trygghet. Att en extern leverantör har utvecklat lösningen innebär inte automatiskt att den egna organisationen kan lämna över hela ansvaret.
Den som köper in eller förvaltar ett digitalt system behöver kunna ställa rätt krav på leverantören. Den som arbetar med test och kvalitetssäkring behöver förstå vilka resultat som behöver granskas. Projektledare och verksamhetsutvecklare behöver kunna identifiera risker och skapa tydliga processer för hur systemen får användas.
Även UX och kommunikation påverkas. I vissa situationer ska det vara tydligt för användaren att den möter ett AI-system eller tar del av AI-genererat innehåll.
Börja med att kartlägga användningen
Ett bra första steg är att skapa en samlad bild av var AI redan används i organisationen.
Verksamheten behöver veta vilka system som innehåller AI, vilket syfte de har, vilka uppgifter de behandlar och vilka personer som kan påverkas. Det behöver också vara tydligt vem som ansvarar för kontroll, uppföljning och dokumentation.
Organisationen bör även undersöka om det finns rutiner för mänsklig granskning och vad som händer när ett system ger ett felaktigt eller oväntat resultat.
AI Act ersätter inte annan lagstiftning. Om personuppgifter behandlas behöver verksamheten även följa GDPR. Beroende på användningsområdet kan också andra lagar och branschspecifika regler vara relevanta.
Kunskap är en del av ansvaret
AI-kompetens handlar inte om att alla ska bli tekniska experter. Kunskapen behöver anpassas efter personens roll erfarenhet och hur AI används i verksamheten.
En systemutvecklare kan behöva förstå kraven på teknisk dokumentation och riskhantering. En kravanalytiker behöver kunna formulera relevanta krav vid inköp och utveckling. En projektledare behöver förstå ansvarsfördelningen medan en jurist behöver kunna bedöma hur AI Act samspelar med exempelvis GDPR.
Gemensamt är behovet av att förstå systemens möjligheter risker och begränsningar. Med rätt kunskap blir det lättare att använda AI som ett värdefullt verktyg utan att tappa kontrollen över ansvar, kvalitet och regelefterlevnad.
Lär dig använda AI på rätt sätt
Newtons AI Act-kurs är en helt kostnadsfri och CSN-berättigad YH-kurs som ger dig kunskap om hur det nya regelverk påverkar företag, organisationer och digitala tjänster.
Du får bland annat lära dig hur AI Act fungerar, vilka skyldigheter verksamheter har och hur regelverket hänger ihop med GDPR. Kursen behandlar även kravställning, dokumentation, transparens, riskhantering och ansvarsfull implementering av AI.
Utbildningen riktar sig till dig som har tidigare erfarenhet av arbete med utveckling, drift, juridik eller förvaltning av digitala system och tjänster.
Kursen kan även vara ett värdefullt komplement för dig som redan studerar inom exempelvis systemutveckling, digitalisering eller UX och samtidigt uppfyller kravet på relevant arbetslivserfarenhet. Kunskap om AI Act kan ge dig en bredare förståelse för hur digitala lösningar behöver utvecklas testas och förvaltas.
Utbildningen genomförs helt på distans på halvfart och kan kombineras med arbete.
Dela artikeln
